SJÄLVHJÄLPSMODELLEN


Självhjälpsmodellen för missbrukare/beroende och anhöriga som kallas Familjeklubbar.

Den bygger på vedertagna teorier för socialt arbete och är billig, enkel och effektiv.

Här på Kuröns behandlingshem som missbrukare/beroende, i Mälaren, som drivs av Frälsningsarmén använder
vi modellen som ett verktyg för behandling, anhörigstöd och eftervård efter behandlingen.

Kort sagt tänker man sig att alla påverkar alla, och man kan därför inte behandla enbart en person i en familj eller nätverk, eftersom risken då är stor att övriga ”drar tillbaka” den behandlade in i de gamla mönster och roller man byggt upp tillsammans och som gjort att missbruket fortsatt.

Modellen går ut på att man pratar med varandra, men stöd av andra anhöriga och missbrukare och att alla delar sin erfarenhet med varandra.

Skillnaden mot andra stödorganisationer är att man där skiljer man oftast på anhöriga och missbrukare och att man samtalar utifrån givna steg. I familjeklubbs-konceptet tar man upp det som för dagen är aktuellt, samt följer upp vad som samtalats om tidigare. Det innebär att man inte kan dra samma historia gång efter gång, utan man följer upp vad som hänt, även om var och en själv bestämmer på vilket sätt man gör det och i vilken mån man är villig att förändras.

familjeklubbar är till hjälp för både barn och vuxna, för den som själv är i missbruk eller för den som står bredvid och lider.

Gruppens arbete leder till större förståelse för vad som händer och vilka mönster man själv fastnat i, och andras erfarenhet blir som en kunskapsbank och verktygslåda. Alla känner sig stöttade, anhöriga likväl som beroende och hela nätverket frisknar till.

Familjeklubbsorganisationen, och inte minst Kuröns behandlingshem, jobbar hårt med att försöka sprida konceptet till alla tänkbara organisationer, kyrkor, socialtjänster och försöker plantera så många familjeklubbar som möjligt ute i Sverige, till stöd och hjälp för så många som möjligt. Kanske kan man likna modellen vid ett mellanting mellan AA och en cellgrupp?

På ett par år har det startats Familjeklubbar på Adelsö, Ekerö, Sundbyberg, Norrtälje, Östermalm (Stockholm). Klubben i Visby är den som har funnits längst med några år på nacken. I Italien är arbetet störst med ca 3000 klubbar!


Bara någon som med kropp och själ har upplevt hur ett missbruk kan  påverka en familj förstår vidden av den sorg, skuld  och skam som finns hos de berörda personerna. Genom att låta hela  nätverket vara med i klubben jobbar man tillsammans för att uppnå ett nytt och sundare förhållningsätt till varandra, utveckla ett nytt  samspel och komma på rätt spår i det sociala livet.
Beroende och missbruk – problem för hela nätverket

Beroendeproblem i en familj, drabbar inte bara den som missbrukar utan hela familjen. Likaså med andra nätverk. De beteenden och känslor som används för att skydda sitt inre/hantera situationen, kan lätt bli till hinder och skada i andra sammanhang och relationer. Om man kan börja prata öppet, ärligt och respektfullt om hur man mår och vad som händer i relationerna så löses många knutar upp. Hemlighetsmakeriet, medberoendet och beteendeproblemen kan brytas. Familjeklubbarna jobbar med både känslor och beteenden, hos dem som valt att delta i klubbens möten.

Hjälp till självhjälp

I familjeklubben arbetar vi utifrån dessa punkter:

– Kommunikationen är det viktigaste verktyget.
– Relationen, inte individen, är i fokus (alla behöver ändra på något).
– Här och nu – fokuserat.

Metoden bygger på hjälp till självhjälpsidén, med syfte att ge medlemmarna möjlighet att komma till insikt om hur missbruket påverkar dem och bygga upp sundare relationer inom nätverket. Medlemmarna träffar andra med liknande problematik, vilket gör att de lär av varandra. Klubben är till för att ventilera problem och hitta  lösningar. Man bemöts inte av pekpinnar utan endast av andras erfarenheter. En familjeklubb är ingen terapigrupp, det förekommer ingen form av psykologiska eller psykiatriska analyser. Det goda samtalet är den aktiva ingrediensen. Varje klubbmedlem bestämmer själv om, och har ansvar för, sin förändring, och man går i klubben så länge man själv vill och tycker det är till nytta.

Så här går det till

Mötena hålls en gång i veckan i en lugn och trygg miljö. Varje möte pågår under 1,5- 2 timmar inklusive fika. Varje klubb har en Stödjande lärare (servant teacher/ST) som fungerar som moderator. Den Stödjande läraren ser till att klubbens regler följs och att alla deltagare blir hörda och respekterade. Den stödjande lärarens främsta uppgift är att se till att det är tryggt klimat i gruppen, särskilt när barn deltar, och att hålla i de lektioner som ingår i klubbens verksamhet. Lektionerna tar upp saker som kommunikation, alkoholens verkningar i kroppen, roller i familjen, med mera. Den Stödjande läraren är en volontär, som har en särskild utbildning för sitt uppdrag.

Det finns utöver veckomötena också möjlighet att delta i andra aktiviteter (medlemsdagar, sommarskola, informationsträffar, ST-utbildning mm) knutna till familjeklubbarnas nationella och internationella nätverk.

Alla som berörs av beroende och missbruk är välkomna

Man ansluter sig till en Familjeklubb helt för sin egen skull, för att få sina egna behov tillgodosedda. Man kan som anhörig komma ensam till klubben om den som är beroende väljer att själv inte delta, liksom den beroende kan komma även om de anhöriga inte vill eller kan delta. Även barn är välkomna. Den som saknar familj kan ta med sig vänner eller andra i sitt nätverk. En familjeklubb är inte sluten, utan tar in nya medlemmar efter hand. Gruppen delas när antalet deltagare blir för stort (ca 12 personer).

Statistik från Italien, där familjeklubbar, eller Clubs of Alcoholics in treatment (CAT), är en viktig del av beroendevården, visar att ju längre tid en familj väljer att delta i klubben ju mer tillfrisknar familjen. Det är inte ovanligt att både den beroende och de anhöriga väljer att bli helt nyktra efter en tid och att de fått många nya goda vänner under vägen.